jättekul att ett stort hundslagsmål bröt ut så fort jag satte foten utanför dörren idag. ingenting för världens mest hundrädda tjej vill jag lova. hjärtat höll på att flyga ur kroppen och jag blev så rädd att jag till och med mådde illa efteråt, hujedamig. jag tycker att hundar är så fantastiskt fina djur, tro inget annat. men så fort jag ser en stor hund, speciellt om den inte är kopplad, så får jag för mig att den ska hoppa på mig och äta upp mig. och det är väl typiskt att alla hundar verkar vilja hälsa på just mig också, jag verkar dra till mig precis alla hundar som jag råkar gå förbi. skojar inte - varenda gång jag går utanför dörren här hemma så kommer dalmatintanten med sin läskiga dalmatin gående. det slår verkligen aldrig fel, och varje gång vill jag dö. jag kom ifrån det här oskadd iallafall, mig la dom ju faktiskt inte ens märke till.
igår lekte jag och christoffer lite i solna centrum. åt världens godaste lunch [ris + potatis + kyckling + gul curry, åh nam nam nam!], kollade runt i affärer och åt mjukglass. tjocka barn. sen var jag död som en död och hade ont ungefär överallt, det är sånt man får ta med mina små muskler och leder. det är på något vis så väldigt värt det ändå. låg i sängen och halvsov/grät ihjäl mig till unga mödrar, helt normalt. sen gick vi hem till linda och daniel och såg 'year one', inte min filmsmak någonstans egentligen, men uppenbarligen inte helt värdelös eftersom att jag skrattade så att jag fick ont i magen stundvis. se den vetja.
tisdag 15 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar