det känns som att jag har gått från slarvig till pedant på två dagar. när mamma och pappa är hemma så tänker man aldrig på städning, på disk, för även om man skulle göra det så hinner alltid någon annan före. men nu är jag ensam hemma och jag får ta hand om det där. och vet ni? det gör ont i mig när jag ser en dammtuss på golvet. jag kan inte låta disken stå framme. jag har panik nu för att det är någonting som luktar i köket, antingen är det något i kylskåpet eller så är det soporna. jag tömde nyss kattlådan, och sopade upp sanden som ramlat ut längst kanterna. jag går ut med oboyglaset ur mitt rum så fort jag har druckit upp det. vad är det som händer med mig?
ÄNYWÄYS - jag älskar att vara ensam hemma och vad jag skulle älska ännu mer är att få tag på en finfin lägenhet, kanske i stockholm och med någon bra kille som gillar att dammsuga, det kommer jag aldrig att gilla hur jag än bär mig åt. vi två och våra två katter. bruna fondväggar i vardagsrummet och fina vintageaffischer och stringhyllor. och gärna en randig matta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar