jag är en väldigt lugn person, nästan för lugn. kan knappt hetsa upp mig när det uppstår problem för att jag alltid kan intala mig själv att det löser sig i slutändan, nästan vad det än gäller. men när det gäller tid och punktlighet förvandlas jag till världens dramaqueen, jag mår på riktigt psykiskt dåligt när jag märker att jag kommer bli försenad eller när jag måste stressa. imorse gick inte mina tidsplaneringar ihop, jag var fem minuter senare ut genom dörren än vanligt och självklart, självklart skulle min katt springa runt mina fötter och klättra på mina ben och jag irrade mest runt med halvpanik och gnällde "KIM JAG HAR BRÅTTOM JAG HINNER INTE OKEJE?!" ungefär. och som väntat fick jag ändå vänta på bussen, men ändå, jag gillar inte när mina tidsplaneringar rubbas.
mjorå.
snart börjar påsklovet och för att inte deppa ihop totalt ska jag försöka träffa så mycket folk som möjligt, kanske inte någon alls men jag hoppas, sällskap får mig på humör har jag kommit underfund med. och så ska jag försöka plugga och brodera.
hejdå alla kukar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag är nog likadan...jag tror också att saker och ting ordnar sej men att komma försent...Huwa! Det gillar jag inte...
SvaraRaderaHade fått fel tid till jobbet en gång...de ringde efter mej...höjden av pinsamt...men det ordnade sej det med...personalen fick sej ett gott skratt och det kan man bjuda på.
*kram*