fattig

lade min sista slant, min sista tjugolapp, på en chokladbit. höll på att dö av hunger och pressbyrån var det enda till hands. nu äger jag alltså 0:- och det känns väl sådär. jag är inte i behov av mycket pengar, inte sålänge jag fortfarande bor hemma. men lite vill man ju ha, trots allt. vill kunna leva någorlunda, typ ta en fika utan att bli utfattig när jag behöver stilla sockerbehovet. har världens bästa föräldrar som hjälper till så fort dom märker att jag har det knapert dock, jag är hemskans tacksam för det. puz.

och jag är förfärligt trött. förstår inte riktigt varför eftersom att jag och christoffer var väldigt duktiga igår och la oss tidigt. tycks inte hjälpa för min del, spelar ingen roll hur länge jag har sovit när klockan börjar skrika 6:30, är lika trött hur jag än bär mig åt. och ingen idé att sminka sig när man bara gäspar bort det, och gör man inte det så smetar skitvädret ut det över hela ansiktet. åh, nu vill jag ha lite höstsol - inget mer regn, snälla. jag älskar regn, men inte varje dag. är frusen fortfarande trots att det var flera timmar sen jag kom hem. håll tummarna för lite värme imorgon.