life is a pigsty

vilka sega dagar det har varit. det har varit mycket med kursen och jag har glömt bort att andas. hittade energi igen och nu, nu blir den bara mer och mer intressant. min kursledare är helt fantastisk och får en att tänka i andra banor och helt plötsligt vet man saker om sig själv som man inte visste fem minuter tidigare. det är läskigt och roligt på samma gång. i går kändes det lite dagis dock, när vi skulle rita hur vi vill att våra liv ska se ut som fem år. alltså, rita. jag kan inte rita för fem öre och det kunde tydligen inte dom andra heller, hähä. jag kände mig inte ensam så att säga. jag fick ihop en stuga, en christoffer, ett barn, en massor av cash och min kära katt. insåg att jag inte behöver så mycket spänning i livet för att vara nöjd, jag drar mig mer åt stabilitet och trygghet. när jag har det gissar jag på att livet lär kännas så gott som fulländat.

och imorgon har jag och christoffer hängt ihop i tre månader. ibland känns det som att vi precis har träffats och ibland känns det som att vi har kännt varandra hela livet. omvälvande. helt plötsligt dök en bästa vän upp i mitt liv och jag har aldrig, aldrig varit så trygg. aldrig så kär. innan var tvåtusennio allt annat än tryggt, jag klamrade mig fast vid någonting som enbart fick mig att må dåligt och jag insåg det inte, jag gjorde verkligen inte det. jag blir arg på mig själv när jag tänker på hur svag jag var och att jag gav gav gav så mycket av mig själv som jag hade behövt hålla fast vid, hålla fast själv. för mitt eget bästa, mitt välmående. det är lätt att vara efterklok och det att jag behandlade mig själv, för ja, egentligen är det väl mest mitt eget fel, så himla illa är någonting jag aldrig kommer förlåta mig själv för. men på något vis var det väl en spark i rätt riktning. jag hamnade ju rätt. tillslut.

nu är min kära karl ute och svänger sina lurviga. eller så gör han det inte om jag känner honom rätt. men det hade varit fint, han har en väldigt intressant dansstil ska jag be att få tala om. jag stoppar i mig läsk och godis hittade detta på youtube:



mitt hjärta började slå hårt, hårt och jag vill tillbaka, vill tillbaka, vill tillbaka. den här låten, det här framträdandet är bland de mest magiska tillfällerna i hela mitt liv. jag minns att jag kämpade för att hålla tårarna inne och tillochmed min stackars far, som jag drog med och som inte ens är särskillt förtjust i morrissey, var helt tagen efteråt. jag vet inte om det framgår genom det här klippet hur otroligt vackert det var, men ni kan nog inte förstå.

it's the same old s.o.s
but with brand new broken fortunes
i'm the same underneath
but this you, you surely knew

life is a pigsty
life is a pigsty
life is a pigsty
life is a pigsty
life, life is a pigsty
life, life is a pigsty
life, life is a pigsty
life is a pigsty

and if you don’t know this
then what do you know?
every second of my life
i only live for you
and you can shoot me
and you can throw me off a train
i still maintain
i still maintain

life, life is a pigsty
life is a pigsty

and i'd been shifting gears all along my life
but i'm still the same underneath
this you surely knew
i can't reach you
i can't reach you
i can't reach you anymore
can you please stop time?
can you stop the pain?
i feel too cold
and now i feel too warm again
can you stop this pain?
can you stop this pain?
even now in the final hour of my life
i'm falling in love again
again
even now in the final hour of my life
i'm falling in love again
again
again
again
i'm falling in love again
again
again
again