måndag

ibland känner jag att det här är världens tråkigaste blogg. det är svårt att skriva om någonting annat än frank och förr i tiden så hatade jag s.k mammabloggar, vilket min blogg fortfarande inte är och aldrig kommer bli, men ändå är på något plan eftersom att allting handlar om mitt barn. det går ju faktiskt inte att låta bli. han är ju så fin, min kille. och det är så fantastiskt roligt att vara mamma. det är verkligen det.

(för övrigt vill jag bara lugna alla blivande/framtida föräldrar om att det faktiskt inte är jobbigt alls att ha barn. jag har inte upplevt en endaste gång hittills att det är rent jobbigt. lite besvärande emellanåt, men inte jobbigt. visst är det mycket att göra ibland, men det är ju inte heller särskillt jobbigt eftersom att det är ens barn och instinktivt vill man ta hand om det på bästa sätt = man tänker knappt på att det kräver så mycket tid av en. och vissa barn sover inte alls medan andra barn sover helt normalt. frank har aldrig krånglat med sömnen och är han brås på mig kommer han aldrig att göra det heller. kan inte folk informera om det istället för att enbart skrämma upp? att alla barn är olika? jag menar, när jag var gravid fick jag höra från alla håll och kanter att man inte kan föreställa sig hur jobbigt det är att ha en nyföding. jag blev förstås livrädd och undrade vad jag gett mig in i egentligen, men så kom frank och jag förstod inte riktigt vad alla pratade om. med det sagt vill jag bara säga; klart att det kan vara jobbigt att ha barn som inte sover. men det finns faktiskt barn som sover också. barn är olika, precis som vi vuxna är.)