stan

jag lovade tydligen mig själv vid ett svagt ögonblick inatt att jag ska till stan idag. ångrade mig lite när klockan ringde kan jag säga, runt 10:30, vilket kanske säger en del om mina sovvanor. men jag måste verkligen ut, om inte annat så måste jag köpa nya basplagg. typ leggings som inte har hundra hål i sig eller sitter mer som mysbyxor på mig än som leggings, eller nya linnen som faktiskt sitter som linnen och inte som säckar. h&m:s kvalité på kläder måste vara väldigt bra, när jag köper storlek 32 i tröjor som blir typ storlek 40 efter en tvätt. och egentligen hade jag ju tänkt spara mina pengar, åtminstone använda dom till någon liten tatuering. det är trots allt någonting jag nästintill aldrig har råd med och som är det roligaste man kan spendera sina pengar på, och det mest smärtsamma, jag tycker synd om joel som hade mig som kund sist. ni vet när det gör så ont att man vill skrika rakt ut men det gör man inte, så istället ligger man och svettas och blir röd och får konstiga spasmer i hela kroppen - lätt att tatuera då. ont gjorde det men roligt var det. och jag vill ha meeer, meeer, meeer ink. men det får nog vänta.

för övrigt så gillar jag inte riktigt att köpa kläder. eller jag gillar inte provrummen snarare. folk måste tro att jag dör, svimmar eller somnar när jag går in där, jag stannar alltid där inne i en evig tid men jag gör så mycket annat än att prova kläder när jag är där. t.ex passar jag på att begrunda min kropp ur alla möjliga vinklar och förundras alltid lite över hur ful jag faktiskt är, men jag har hört att nästintill alla känner likadant i provrum. eller så sätter jag mig och tänker över mina synder. h&m:s provrum har åtminstone en riktig dörr, inte som på carlings (jag vågar inte ens gå dit längre) där dom har typ en liten björnskinnspläd man kan dra för medan personalen ständigt tittar in och frågar om det går bra, och där står man halvnäck och ocharmig och vill bara dö. usch. himla carlings.

jag är alltid bra på att hoppa mellan ämnen men jag måste, jag har börjat drömma så sjukt mycket och så sjukt konstigt på senaste tiden. inatt drömde jag att jag fyllde år och att inte en enda gratulerade mig på facebook. huhuhu, hemska mardröm. och av ida fick jag ett brev där hon hade skrivit ner vårat finaste minne, vilket hon tydligen tyckte var mcdonalds-vistelsen på globen city. jag blev lite stött över hur hon kunde tycka att det var vårt finaste minne, ett litet bord, äcklig mat och ett par skumma människor vi inte alls kände. som sagt, hemsk mardröm.