-

mådde jättekonstigt för några timmar sedan. magen gjorde uppror, var tvungen att springa på toaletten och sedan kom svettningarna, som alltid innan jag ska spy. hämtade en påse att ha i beredskap och la mig i sängen, flämtandes och flåsandes. det snurrade i hela huvudet och jag tänkte bara nej, nej, nej... inte en till magsjuka. det vore tredje gången gilt för i år. jag orkar inte med det en gång till. men det gick över efter någon timme i sängen och ingen spya så långt ögat kan nå än så länge. känner mig fortfarande lite konstig och håller fortfarande tummarna att jag inte åkt på något dumt. det har jag varken tid eller lust med.

läste lite ur boken "armlös, benlös men inte hopplös" av mikael andersson som jag fått av christoffers rara morfar. en man som på 60-talet föddes utan varken armar eller ben, lämnad åt sitt öde på en institution tills föräldrarna vann kampen mot dåtidens inskränkta samhälle och fick hem honom. han skriver om sitt liv och hur han krossat alla hinder, trotsat och vågat. ständigt utmanat sig själv och visat att det visst går. idag är han trebarnsfar och en framgångsrik föreläsare. sånna människor får mig att bli starkare, får mig att vilja bli starkare. det är ingen slump att jag har alla michael j fox böcker också, som skriver om sin kamp mot parkinsons sjukdom. och jag mår inte bättre för att jag gottar mig i andras olycka, snarare beundras jag av deras viljestyrka. får lite perspektiv över mitt eget liv. böcker som alla borde läsa istället för att klaga och stå och stampa på samma ställe. man behöver inte vara en övermänniska för att klara sig i livet, oavsett vad man bär med sig i ryggsäcken. det räcker nog med att bara vara människa.