buff

i den här veckan kan man börja känna sparkar om man har tur. därför har jag spenderat de två senaste dagarna med att ligga på rygg och känna efter, nästan slutat andas för att vara rädd för att missa något. utan resultat än så länge, men ändå. det känns fint att alla mina tankar just nu fokuserar på att känna en knuff från någonstans djupt där inne. allt annat blir obetydligt.

[sluta dröm om det ljuva livet, jag är ju redan med om det]

annars är jag väldigt snuvig och hostig. det ska man inte vara sånna här fina vårdagar anser jag. får se vad som händer sen, allt jag vet är att jag ska träffa christoffer efter två dagar ifrån varandra (tack så mycket kära hantverkare) och sen hoppas jag vi hinner träffa nicolina. det är på tiden nu, två år sedan. too long.