söndag 12 september 2010

-

ät inte middag på det sunkigaste kroghaket 20:00 en lördagskväll, bara ett tips. tror inte det finns något mer jobbigt än tanter och gubbar som är fulla. men pizzan var god.

jag tror att jag tänker gnälla. det börjar bli jobbigt det här.

1. tror jag fått en släng av foglossning, lindrigt förvisso (med tanke på hur svårt vissa kvinnor får att röra sig på grund av foglossning så kan inte detta vara så farligt, antar jag iallafall). känns som att jag ständigt har ett stort blåmärke precis mellan benen. det knakar till som sjutton i ljumskarna ibland, speciellt på nätterna när jag ska vända mig. ibland blir jag förvånad när jag tittar ner och ser att benen faktiskt sitter kvar, det låter bokstavligen som att allt knäcks itu. det är inte skönt.

2. magen är tyngre än någonsin och "låg". jag som alltid haft en väldigt "hög" och "spetsig" mage har helt plötsligt fått en väldigt rund mage som knappt får plats över låren när jag sitter längre. vill sitta bredbent som en man så att magen kan få välla ner däremellan. väldigt charmigt.

3. halsbrännan. jag har haft halsbränna förut, som ogravid, och det kan inte mäta sig med det här. det gör så jävla ont, men ibland funkar tabletterna så att jag hinner somna åtminstone. funkar dom inte så slutar det oftast med att jag spyr upp en sjö av magsyra = bara det gör att man vill dö, som tusen nålar genom halsen.

4. sprutorna. det går förvisso som en dans, men det gör så ont. christoffer tar en på mig varje morgon innan han smiter till jobbet och varje morgon är jag så himla trött och tänker att idag, idag kanske jag kan sova mig igenom detta. men medlet i sprutan kan nog väcka dom döda, det är så himla trögflytande att när det trycks in i kroppen så svider och stramar det så att det ilar ända upp till axeln. så jag ligger där och gnyr och gnäller litegrann och sen är man så gott som klarvaken. kanske bra det iochförsig.

så, det var dagens gnäll. ibland får man faktiskt. snart är det över. igår var vi förbi linda, daniel och molly och när man ser henne och inser att det är precis en sån jag har i magen så skulle man nog kunna göra detta hundra gånger. och då överdriver jag inte ens litegrann.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar