brrfrggh.. gaga... babapabapa! dadagagaghhrf... maa.. mamama... maaama! mamma!
och jag vet inte om han vet vad det betyder, eller om han kopplar ihop det med just mig, men det är stort ändå. det känns fint i hjärtat. när jag var på toaletten ropade han det där oavbrutet, och sken upp som en sol varje gång jag kikade fram så att han inte skulle tro att jag var försvunnen. lika fort som jag gick in igen började han ropa igen, med alla mamma-liknande ljud. ibland fick han till ett klockrent mamma. kära någon, vad fort det går...
annars går han under namnet ferdinand här hemma nu. tjuren ferdinand som inte tycker om det här med att vara vild, men trots det har mycket energi. frank har massor av energi - pratar, viftar, leker och "kryper" (står i krypställning och kastar sig framåt - alla sätt är ju bra...) men inte sjutton tar han sig långt. det är han inte intresserad av, trots att han kan. han håller sig på sin lekmatta och inte mycket längre än så. igår röjde jag upp hela lägenheten så att han kunde vandra runt i gåstolen, men det var ju mycket roligare att bara stå still och pilla på knapparna, tyckte frank. jag tror att han kommer bli som christoffer var när han var barn. en snäll liten tänkare som inte röjde runt för mycket, men gjorde sattyg istället - exempelvis hoppa från soffan och slå ögonbrynet i bordskanten och sen göra samma sak en gång till, plocka isär datorer eller kasta ägg från balkongen.
lördag 14 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh, han har sagt mamma! När Elly gör det kommer jag att gråta floder!
SvaraRadera