valborgsmässoafton

igår firades det valborg. det blev ingen varmkorv för mig, men jag hade det mysigt ändå. bortsett från att jag frös om mina ben och fötter så att jag nästintill tappade känseln i dom, men det behövs inte särskillt mycket för att jag ska bli en ispinne nu när jag inte är särskillt rörlig av mig. nästa valborg kanske jag kan skutta mig varm igen. hur som helst - vi hälsade på fåren (med sötaste lammen), lyssnade på tanter och farbröder som sjöng för full hals och värmde oss vid elden. lugnt och stillsamt med människor jag trivs så himla bra med. kunde inte blivit bättre. och självklart glömde jag kameran.

och jag sitter lite med hakan tappad i golvet och förstår inte riktigt vad som hänt. frank har alltid varit lätt med sömnen, men har alltid behövt vår hjälp - bli vaggad i vagnen eller somna in på någon av oss, sjungandes på lille katt (och jisses vad jag är trött på den visan efter att ha sjungit den flera gånger VARJE DAG i ett halvårs tid) eller buffa på stjärten. men nu är det lite svårt eftersom att frank har upptäckt att det är väldigt roligt att ställa sig upp i krypställning och gunga fram och tillbaka, och det går verkligen inte att få honom att slappna av då, hur trött han än är. han var så trött efter frukosten att ögonen gick i kors men vägrade att ligga ner, så jag tänkte att han får väl stå där och gunga bäst han vill. satte mig i soffan och upptäckte efter ett tag att det var alldeles tyst från sängen. min finaste korv hade somnat alldeles själv, utan min hjälp och utan min kraxiga stämma, och jag är så stolt. håller det inte i sig är det inte hela världen, nu vet vi iallafall att han KAN och vi kan bara jobba och öva ännu mer utifrån det. ska utan tvekan testa på detta i eftermiddag och ikväll igen.