det har luktat vår i hela luften idag, det var en ren fröjd att vänta på bussen imorse. nyklippt gräs och jag ville nästintill slå mig ner under ett träd likt ferdinand och sniffa blommor, men istället åkte jag till skolan och försökte lösa pengaproblem inför studentskivan - finfint att folk lämnar in pengarna i tid, verkligen. eller inte. respektlösa dumma folk. och jag hade gärna lagt ut en del av det som fattades, men jag tvivlar på att särskillt många i min klass hade varit såpass lojala (eller visat rent hyffs...) att betala tillbaka isåfall. hoppas allt löste sig hur som helst. studentstress.
har spenderat kvällen framför tv:n och eurovision song contest, alldeles alena. önskade mest att någon kunde ha strypt programvärdarna dock, alltså, finns det inte någon gräns för hur jävla jobbig man får vara? jag satt med hakan i golvet mest hela tiden, alternativt höll för öronen och blundande, men tydligen överlevde jag. och inte var någon låt särskillt bra heller (förutom bosnien som är helt underbart fin), inte ens sverige, tycker att den är så oerhört jobbig att lyssna på, men det kan väl vara så att jag inte gillar opera i allmänhet heller. men den gick trots det vidare och jag gjorde ett litet glädjetjut i min ensamhet. det är någonting charmigt med hela konceptet ändå. så sjukt roligt och dåligt och bra och töntigt och alldeles, alldeles fantastiskt.
och nu är mamma hemma efter en månad ute i stora världen. ska jag vara helt ärlig så har jag knappt tänkt på att hon har varit borta (förlåt mami), tiden går så himla fort. pepparkaksbrun är hon också. föribannat orättvist.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar