tisdag 16 november 2010

och lite tidsfördriv

hittade denna lista i en blogg, som en liten sammanfattning av första tiden med frank.

NAMN:
det var liksom aldrig något tvivel om att han skulle heta frank. redan innan jag och christoffer ens hade blivit tillsammans och vi pratade om namn så sa vi att våra framtida söner skulle heta frank för att det är det finaste namn som finns. att våra söner skulle bli vår son visste vi inte då. sen heter han lars efter christoffers morfar, och jan efter min pappa. efternamnet är christoffers.

AMNING:
att försöka amma är nog det värsta jag någonsin har gett mig in på. för mig, och för oss, funkade det inte alls. lite som att helvetet bröt lös varje gång vi skulle försöka. frank blev förbannad och skrek och grät så att taket lyfte för att han inte fick i sig tillräckligt med mjölk, jag grät för att jag tyckte så synd om frank och för att det gjorde så JÄVLA ONT. mina bröst var fullkomligen sargade och har inte läkt helt förrän nu - snart en månad senare. och christoffer stod brevid, halvt maktlös över situationen. så tacka vet jag ersättning, nu är vi en lycklig familj igen.

SÖMN:
jag sover som en prinsessa eftersom att christoffer tar nätterna. mornarna har blivit tidigare och dagarna mer intensiva, men nattsömnen är så gott som dom var innan han var född (mer än att jag vaknar till då och då när han skriker). men han är en snäll bebis och vaknar enbart ett par gånger varje natt och är hungrig.

TILLVÄXT:
en liten klump på 3200g och 51cm kom han ut som. sen gick han ner och blev världens minsta, rödaste räka och vägde blott 2900g och senast vi vägde honom så låg det på 3750g - tjockisen! idag ska han vägas igen och det ska bli himla spännande.

HUMÖR:
frank är verkligen den snällaste bebis som finns. alltid på gott humör eller sovande, enda gången han är riktigt arg är när han är hungrig. då skriker han så att man tror att han ska kräkas, sluta andas eller dö men han är helt enkelt bara väldigt matglad och otålig. ibland är det ingenting annat än mamma eller pappas famn som duger men han är väldigt bra på att sitta själv i sin babysitter också, så både jag och christoffer är bortskämda med mycket egentid och händerna fria. det där med att man inte ens har tid att gå på toaletten som alla småbarnsföräldrar pratar om känner vi med andra ord inte igen. ännu.

MAMMAKROPPEN:
eftersom jag bara gick upp 7kg och precis allting av det satt på magen så är det bara just magen som har förändrats också, resten av kroppen ser ut som den alltid har gjort. magen är relativt platt, åtminstone såpass platt att jag kan dölja skavankerna sålänge kläderna inte sitter jätteåtsittande. bristningarna har bleknat bort relativt bra men huden har inte alls hängt med och det är hur fult som helst.

1 kommentar: