madeleine - livet, 0 - 1

jag undrar om jag någonsin kommer kunna släppa. eller åtminstone kunna sluta grubbla över vad jag gjorde för fel. vrida och vända. jag kommer aldrig fram till något vettigt svar.

jag försökte vara den bästa jag kan vara. det räckte inte till. men jag hoppas att du såg det. eller ser det, snarare. du är ofta som en vägg och jag har ingen aning om vad du tänker på, eller om du ens uppskattar mig längre. och ändå står jag kvar på samma ställe som jag gjort sen den 4:e juli 2008. jag står fortfarande här. jag kan bli arg på mig själv ibland, av den anledning att jag har mer stolthet än såhär. egentligen har jag det. jag är inte så dålig att jag ska behöva böna och be. jag är inget catch men jag är en bra person. det är jag verkligen.